Lokal utvecklingsplan

Vår första LUP är daterad den 21 oktober 2021 och gäller tillsvidare. Den ligger till grund för beslut och inriktning av vår verksamhet. Validering med erforderliga revideringar ska ske årligen.

Sammanfattning

Denna lokala utvecklingsplan för Fårösundstrakten är en produkt av de möten som har bedrivits genom Region Gotlands försorg med Malena Bendelin och de möten som hållits under två år inom ramen för Fårösunds Utveckling som bland annat har omfattat olika möten med företagare, Länsstyrelsen, Försvarsmakten, idrottsföreningar, politiker, Gotlandshem, Folkhögskolan och skolan för att nämna några. I alla dessa möten har det framkommit krav och behov som på ett eller annat sätt finns med i vår sammanställning. Det har dessutom inkommit mail och en rad enskilda möten med människor som bor i Fårösundstrakten. Många tankar från vårt rika föreningsliv i Fårösund. Alla dessa möten har vi på bästa sätt försökt att få ner i vår gemensamma Lokala utvecklingsplan. Vår ambition är att vi tillsammans har fått fatt i Fårösunds krav, behov och visioner för att göra Fårösundstrakten ännu mer attraktivt för boende, företagare och besökare.

Nuläget ger en avgränsning av Fårösundstrakten och att vi befinner oss i ett expansivt läge när det gäller nybyggnationer, men byggandet är idag i första hand tänkt som fritidsboende. Det finns ett underliggande hot om vi inte lyckas locka fler bofasta till Fårösundstrakten, i synnerhet unga vuxna och barnfamiljer. Risken är att vi tappar en del av servicen som finns idag.

Besökare: Vi har en starkt attraktionskraft på sommaren för Fårösundstrakten. Många dagsbesökare, önskvärt vore att kunna sprida ut besökarna över en längre period och att vi kan få fler som stannar längre. Vår attraktionskraft ligger mycket i den genuina naturupplevelsen här uppe på norr, den är värd att ta tid att uppleva. En intressant möjlighet finns att få fler besökare att upptäcka Fårösundstrakten som sin nya bostadsort.

Boende hel- och deltid: Det är viktigt att vi har en fungerande samhällsservice. Vi kallar det för hygienvärden, det är det som många upplever måste finnas för att kalla det ett fungerande samhälle. Till det har vi vad vi kallar profilvärden: det som utmärker platsen och skiljer den från andra. Naturens karaktär, fantastiskt boende, närheten mellan människor och att känna stolthet över orten. Här har vi en uppgift att jobba med att utveckla och behålla både hygien och profilvärdena. Man flyttar inte hit bara för att vi har en fantastisk ICA affär men man kommer hit för höga profilvärden.

Företagande: Det finns många små företag i Fårösundstrakten, många inom bygg och fastighetsservice. Vilka nya företag och entreprenörer tror vi kan att vi locka hit? Energisektorn kanske kan bli en ny intressant sektor att jobba med, inte minst tack vara att Campus Gotland satsar inom området och att staten via Energimyndigheten har pekat ut Gotland att vara ett pilotområde för att skapa ett framtida hållbart energisystem för Sverige, eller blir det filmskapandet eller blir det.

I den vision som vi samlats kring har vi bevarat befintliga och utvecklat nya profilvärden såväl som säkrat viktiga hygienvärden. Aktiviteterna i prioriterade åtgärdslistan syftar alla mot att förverkliga visionen.

Det finns fördjupningar inom de olika områdena i utvecklingsplanen och saknar du något så hör av dig. Uppföljning av planen skall ske på årlig basis.

Tack för alla bidrag och ert engagemang

Bakgrund

I Sverige befinner sig landsbygden generellt i ett läge där orters population åldras och minskar. De unga som växer upp på landsbygden flyttar som regel till större orter för studier. Få återvänder. Storstaden med dess stimulans, utbud och möjligheter har blivit norm.

Några orter som Östersund och Gotland har i viss mån avvikit från den generella utvecklingen. Befolkningen på dessa orter åldras mer än snittet likt landsbygden generellt, men den har inte minskat på samma sätt. Fårösundstrakten uppvisar samma utveckling. Detta kan förklaras med att platsernas attraktivitet är stor nog för att vissa segment av Sveriges övriga befolkning ska välja att gå emot storstadsnormen och flytta hit. Fårösundstrakten har i många år generellt attraherat besökande familjer vilket lagt grunden för investeringar i deltidsboende och senare heltidsboende i segmentet 55+. Fram till millennieskiftet fanns regementet som skapade inflyttning av tjänsteskäl. Nu har vi potentiellt Folkhögskolan som en annan faktor att räkna med.

På Gotland framträder de lokala utvecklingsinitiativen starkt. Det är ett sätt att bedriva samhällsutveckling där lokala behov och möjligheter kommer fram och adresseras. Fårösundstrakten präglas av ett rikt föreningsliv både inom kultur, idrott och företagande. Den 25 april 2018 återstartades UNG (Utveckling Norra Gotland) efter att ha legat i träda under några år. Arbetsnamnet blev Fårösunds Utveckling. Det fanns ett behov av att driva frågor av en mer övergripande karaktär för att göra Fårösundstrakten ännu attraktivare för boende, företagare och besökare. Detta behov framstår även mot bakgrunden av att Fårö, Slite och Lärbro redan drev sina frågor med Regionen genom lokala utvecklingsbolag och eller föreningar.

Den 14 april 2019 på ett arrangerat stormöte hos GIC (Gotlands Idrottscenter) där Fårösundstraktens invånare, politiker och tjänstemän från Region Gotland var närvarande presenterade Peter Lindvall att Regionen ville skapa en Lokal utvecklingsplan tillsammans med oss i Fårösund med start under hösten 2019. Fårösunds Utveckling har bjudit in ett stort antal föreningar som medverkar till skapandet av den lokala utvecklingsplanen för Fårösundstrakten.

Nuläget

Fårösunds upptagningsområde består i grova drag av socknarna Bunge, Fårö och Rute. Även socknarna Fleringe, Hellvi och Lärbro berörs men de kan sägas utgöra ett gränsland där man ibland istället vänder sig till tätorterna Lärbro och Slite. Vi ser hela området som Fårösundstrakten. Vi vill att Fårösund ska betyda mer för detta område.

Fårösundstraktens externa attraktionskraft har sedan 60-talet helt dominerats av ryktet om Fårö. Fårös ovanliga ensliga natur och arkaiska kultur har väckt stor fascination och nyfikenhet. Platsen har blivit vida känd genom ambassadörer som Ingmar Bergman och Olof Palme. Bergman sa sig ha funnit sitt landskap när han kom till den karga, magra och exotiska ön. Palme tog symboliskt av sig slipsen på färjan. Den tidiga berättelsen om Fårö lockade många som fann sitt smultronställe. De utvecklade en livslång kärlek till platsen. Detta är i dag grunden för Fårös höga fastighetspriser och hela Fårösundstraktens starka byggnäring. Det är även grunden för den förändring av platsen som skett. Vi har i dag ett 80 procentigt externt ägande på Fårö. Dvs endast en av fem fastighetsägare är skrivna på sin fastighet. Enkla förhållanden som en gång upplevdes som unika och märkvärdiga omvandlas gradvis till tillrättalagda vanliga välrenoverade fastigheter. Den dominerande berättelsen som sprids i dag handlar inte längre så mycket om mager och enslig orördhet utan om besök på turistinrättningar eller “sevärdheter” tillsammans med många andra besökare. Den nya berättelsen har starka inslag i till exempel Stora Gåsemoras konserter och Sudersannas strandcafé. I övriga Fårösundstrakten har vi Bungenäs, Furillen, Blå Lagunen och Rute Stenugnsbageri. Dessa inslag lockar besökare men de träffar inte åhöraren med samma kraft som genuiniteten i den gamla Fåröberättelsen. Tonvikten på kort besök, sommar och bad är stor. En eventuell positiv berättelse om boendekulturen på platsen drunknar i en flod av bilder på sommarbesök. Även lokalt är vi påverkade av denna bild. Så diskuteras t.ex. den korta säsongens besöksnäringsfrågor avsevärt mer än byggnäringsfrågor trots att det lokalekonomiska exportvärdet torde vara omvänt. (LEA)

Attraktivitet för besökare

Fårösundstraktens attraktivitet på besökare är hög. Tonvikten i attraktionen glider successivt över från natur och kultur till sol, bad och Instagram. Den gamla berättelsen har nått ut på full bredd men platsen får med tiden svårare att leva upp till vad berättelsen lovar. Den nya berättelsen tar vid men den har inte samma genuinitet och kraft.

Hållbarhetsmässigt är längre säsonger och längre vistelser att föredra framför en kort stöt av många besökare. Besökarintrycket sänks av trängsel - särskilt på en plats vars starkaste profil är mager men fridfull enslighet. Den lokala näringen har svårt att dimensionera sig för en kort kundvåg. Längre visiter innebär dessutom behov av fler tjänster på plats, vilket ger avsevärt högre intäkter i förhållande till de tillkommande allmänna kostnaderna. Ett kort behov av infrastruktur går inte att tillfredsställa, varken mot bakgrund av ekonomi eller bevarandet av platsens attraktivitet.

Målet ligger inte i att öka attraktionen utan snarare att använda det tryck som finns på rätt sätt. Intäkterna från en familj som hyr en stuga i en vecka på platsen motsvarar lokalekonomiskt flera färjelaster av bilburna dagsbesökande glassköpare. Effekterna av målsättningar och agerande på detta område skulle vara långtgående. Inte minst för hållbarheten i platsens varumärke och attraktion.

Ett besök är en introduktion som i bästa fall leder till en närmare och beständig relation till platsen. En prioritering av den kategori av besökare som uppskattar de positiva kvaliteter Fårösundstrakten har för boende och företagande vore önskvärd.

STYRKOR

Många spridda berättelser om framför allt Fårö men även om norra Gotland och Gotland i stort

Ikoniska inslag som raukar, Bergman, Kutens och Fåröfärjan

Säregen, exotisk, “magisk” natur med ovanlig flora fauna och geologi

Stränder och hav

Relativt goda solchanser

Fortfarande möjligt att hitta ensliga oförstörda naturplatser och ödegårdar

Gammal Gotländsk/Fårökultur

Många fina stigar och småvägar att upptäcka på cykel

Charmiga lantliga butiker och loppmarknader

Bra mål för havsgående båtturism

Fågelskådning, sportfiske, sportdykning på natur och vrak, möjligheter att se säl

Plocka kajp, ramslök och kanske tryffel etc.

Fårösund bra bas med många attraktioner och besöksmål inom korta avstånd med bil

Bungemuseet med dess kulturhistoriska värden

SVAGHETER/HOT

Turistifierade vallfärdsmål med stor trängsel och utarmade ursprungliga värden

Gentrifiering - Den ursprungliga bebyggelsen som vittnar om det karga och magra livet på Fårö rustas upp, tillrättaläggs och förlorar sin unicitet

Stora ambassadörer för Fårö har gått ur tiden och deras starka berättelse tynar bort

Den nya berättelsen som sprids om Fårö är svagare än den gamla

Berättelsen om Fårösundstrakten i stort har haft motgångar av konflikter och hype

Besökare cyklar längs den stora vägen. De får ett dåligt intryck och det är farligt.

Svårt att besöka med kollektivtrafik

Skräpigt p.g.a. brist på offentliga toaletter och sophantering

Mycket trafik sommartid

Attraktiva platser används till husbilsparkering

Svag attraktion på segmentet unga vuxna. Undantaget kitesurfing/surfing

För stort fokus på sol och bad

Försvarets utestängning av allmänheten från attraktiva områden

Gamla värdshuset skämmer Fårösunds centrala delar

Attraktivitet för hel- och deltidsboende

Om man ser till Fårösundstraktens attraktivitet för boende kan man i grova drag se tätorten Fårösund som hygienvärdet och kringliggande landskap som profilvärdet. Det innebär att ett segment av befolkningen attraheras av att bo i Fårösundstrakten tack vare det kringliggande landskapet och att det samtidigt inte skulle ses som möjligt om inte Fårösunds serviceutbud, kultur och arbetstillfällen fanns. Styrkan i dessa profilvärden och hygienvärden för boende är dock varierande. Så är tex skolans existens inte helt trygg vilket kan göra att yngre vuxna ser en etablering som ohållbar. Storstaden kan å andra sidan brista i hygienvärden som enkelhet, trygghet och hållbar gemenskap. Det är däremot något som landsbygden ofta kan erbjuda, och det är något som Fårösundstrakten måste lova och kunna leva upp till. Men hygienvärden är inte nog för att attrahera - även om de är nödvändiga. Det behövs även starka profilvärden. Profilvärden av det hårda slaget finns här i den ovanliga karga naturen. Mjuka profilvärden finns bland annat i den gamla berättelsen om Fårös kultur. När någon står i beslutet att flytta till en ny plats väger det tungt att man kan göra det med stolthet. Livsvalet påverkar den personliga identiteten. Om folk kan säga att: “Jag flyttar till Fårösundstrakten” och då märker en viss avundsjuka i lyckönskningen de får så är vi hemma. Samma sak gäller när vi berättar var vi bor. Vi är nästan där och starkt arbete pågår.

STYRKOR

Möjlighet till modern och hållbar bostadskärna med karaktär i Fårösund

Kringliggande arkaiskt landskap, ovanlig natur och geografiskt läge ger underlag för stark identitet

Folkhögskola med kreativ profil. Befolkas av unga människor som är intresserade av skapande av film, musik och skrivande.

Möjlig profil baserad på hälsa, livskvalitet, kreativitet, medvetenhet och hållbarhet.

Attraherar starkt segmentet 55+. Kan vi bli platsen med längst förväntad livslängd i Sverige?

Alternativ till storstadsnormen.

Avlägset men med starka symboler för kommunikation i flygplats och hamnar.

Inflyttning skapar vitalare kultur

Relativt billiga bostäder (med undantag)

Starka initiativ för möten och förbättrad kultur

Bra skola, förskola och barnomsorg

Mataffär, Café, Restaurang, Biblioteket, Tandläkare, Bygghandel, Bilverkstad, Biluthyrning.

Möjligheter till mötes- och arbetsplats för distansarbetande.

Stora möjligheter till motion och friluftsliv: el-ljusspår, simhall, gym, inomhushall, cykel- och vandringsleder

Många nybyggda deltidsbostäder är lämpliga för permanentboende - trolig inflyttning av seniorer

SVAGHETER/HOT

Berättelsen om sommarbesök dominerar och döljer en eventuell boendeberättelsen

Fortfarande oklar och smal attraktivitetsnisch för boende

Svag attraktion på segmenten unga vuxna och familjer

Få barnfamiljer - litet elevunderlag hotar högstadie/skola/förskola

Avsaknad av vårdcentral

Liten arbetsmarknad lokalt

Pendling till Visby är inte attraktivt

Demografisk förskjutning hotar platsens karaktär

Turistifiering hotar platsens karaktär

Gentrifiering hotar platsens karaktär

Viss tendens till social förslumning i Fårösund

Tendens till klyvningar, grupperingar och splittring

Eventuell bro över Fårösund hotar platsens karaktär

Försvarets återtagande av byggnader kan skapa förlorade arbetstillfällen och hot om nya avspärrningar av attraktiva områden.

Unga vuxna kan ha svårt att hitta överkomliga ingångsboenden. - Gotlandshem?

Attraktivitet för företagande och investeringar

En stor andel externt ägda fastigheter med stabila och stigande priser gör byggnäringen till en stark lokalekonomisk exportsektor. Bygg och fastighetsskötsel är den enskilt största sektorn av företag i trakten. Den andra potentiella exporten ligger i besöksnäringen, men den har svårigheter av den korta säsongen och att värdet tyngs av lokalekonomiskt läckage. Intäkter går direkt ur lokalekonomin genom externa säsongsaktörer och korttidsboende arbetskraft. Med detta måste dessutom de indirekta kostnaderna för dagsbesökare beaktas. Kostnaderna handlar om allt från ny infrastruktur till långsiktig platsvarumärkesutarmning. En tredje observation är att vi på grund av god fiberutbyggnad även kan se ett intresse för tjänsteverksamheter, handel och även produktion med kunder på distans. Fårösundstrakten präglas också av jordbruksnäringen.

Fårösundstrakten har redan i dag en stark profilering mot film och skrivande. Kustateljén, Bergmancenter, Folkhögskolans kreativa linjer och en rad författare och musiker har samlats här. Att värna och stötta den profilen är en självklar uppgift. Möjligheter kring detta är starkare klusterbildning och eventuellt etablerande av skaparkollektiv.

En annan möjlighet vi ser är en snabb profilering mot klimatomställning. De fysiska förutsättningarna för produktion av förnybar energi är ovanligt gynnsamma här men dagens regler försvårar etableringar av nya anläggningar. Energimyndigheten har fått i statligt uppdrag att verka för att Gotland ska gå före i omställningen och vara pilotområde för ett hållbart energisystem. Kring detta kan en bred flora av tjänster behövas.

Attraktiviteten för företagande har i dag annars sin kärna i attraktiviteten för boende. Här finns ingen stor lokalekonomi att ta del av. Här finns heller ännu inte några starka kluster att ingå i. Däremot finns här genom eget företagande möjligheter till tjänsteutövande inom många områden på en plats där man önskar att verka.

STYRKOR

Möjligheter till företagande i god livsmiljö

Möjligheter till mötes- och arbetsplats för distansarbetande

Bra fiber/bredbandsutbyggnad

Goda möjligheter till byggnäring

Infrastruktur efter KA3

Stabil arbetskraft

Låg sjukfrånvaro

Billig arbetskraft

Lojala kunder för lokal service

Korta beslutsvägar

Familjära samarbeten och samverkan

Bredd på nuvarande företagande.

Gotland är pilotområde för Sveriges omställning till ett hållbart energisystem.

Lågt pris på vissa udda byggnader kan ge fördelar vid rätt matchning

Vilja att ta in nya idéer

SVAGHETER/HOT

Begränsat lokalt kundunderlag för vissa branscher

Avsaknad av större företag som ger marknad för underleverantörer

Litet underlag i arbetskraft med speciella kompetenser

Hög fraktkostnad på varor till och från fastlandet

Stor säsongsvariation i lokalt kundunderlag

Säsongsvariation i tillgång på arbetskraft

Långt till Visbys affärsgemenskap

Få och små verksamhetskluster

Försvarets återtagande av byggnader hotar arbetstillfällen

Vision och mål

Under ett av seminarierna vi hade med Regionen delades de närvarande in i grupper som fick i uppgift att diskutera fram en gemensam vision för Fårösundstrakten. Alla grupper formulerade vad de kom fram till i en fras som skrevs på tavlan tillsammans med att man berättade om sin vision. Därefter hölls en omröstning om vilken vision som man tyckte lät bäst.

En trygg plats där alla har lika värde (12)
Ger livskvalitet (12)
Möjligheternas samhälle (11)
Andas natur och kultur (8)
Det havsnära valet för dig (5)
Sveriges blå zon - En plats med mening och samvaro (5)
Attraktiv och hållbar livsstil för alla (3)
Gotlands natur och kulturcentrum (1)
Platsen där alla är delaktiga ()

Formuleringar och prioriteringar visar vad de närvarande höll främst. Många bitar i ett pussel framkom. Att vår plats ska vara attraktiv är en given ingång i detta. Så även att det ska vara hållbart ur de tre gängse perspektiven: Ekonomisk, Social och Miljö. Med hållbarhet menas förenklat att det är både bra och uthålligt, eller rent av beständigt. I raderna som skrevs kan man se att den sociala hållbarheten framstår som viktigast med formuleringar kring livskvalitet, god kultur, lika värde och jämställdhet, trygghet, möjligheter, delaktighet, meningsfullhet och samvaro. Kring det miljömässiga nämns vår unika natur och havet som vi har att värna. Drömmen om ekonomisk hållbarhet framkommer inte som prioriterad i listan, men det betyder förstås inte att den inte finns.

I den regionens utvecklingsstrategi, RUS, formuleras visionen man enats kring på hela Gotland som:

Gotland präglas av kreativitet och närhet mellan människor, och vi lever i samklang med vår unika natur. Här finns livskraft och en öppenhet för nya influenser, vilket skapar förutsättningar för människor och företag att växa och utvecklas.

Vi driver förändring och omställning för ett långsiktigt hållbart Gotland, något som ger oss en ledande roll såväl nationellt som internationellt. Gotland är den bästa platsen att växa upp, leva och åldras på. Tryggt och attraktivt i alla livets skeden. En plats för allt liv. En plats för hela livet.

Det är formulerat utifrån styrkor som hela Gotland redan har kombinerat med viktiga förbättringar. Här kan man se att den ekonomiska hållbarheten har en något mer framträdande plats i ord som kreativitet, livskraft, växande och utveckling.

När vi nu formulerar en vision för Fårösundstrakten i vår första LUP så har vi denna Regionala vision för Gotland som grund. Vi utgår från den och specialiserar den för vår nordliga del av ön utan att glömma vår tillhörighet. Fårösunds utveckling som nu förvaltar LUP-arbetet ska sträva efter att i kommunikation och samklang med övriga organisationer i Fårösundstraktens bidra till att genomföra den Regionala strategin inom områden där förutsättningar finns. Vi ska på samma sätt fortsätta arbetet för att stärka och renodla underlaget för berättelsen om den goda anledningen att bo i, investera i och besöka just den del av Gotland som är Fårösundstrakten.

På en hållbar plats är viktiga funktioner som transporter, handelsutbud, skola, sjukvård och omsorg tillräckligt goda och långsiktigt tryggade. Detta är hygienvärden. Dessa funktioner är nödvändiga i den meningen att de inte kan vara för svaga eller osäkra om vi ska kunna behålla invånare och få ny inflyttning. Att dessa funktioner kan upprätthållas förutsätter samtidigt att befolkningsunderlaget är tillräckligt stort - annars uppstår en nedåtgående spiral i utvecklingen. Men hygienvärden räcker inte. För att stå sig i konkurrensen med Sveriges övriga landsbygd krävs utöver hygienvärden att Fårösundstrakten har ovanliga styrkor, identitet och attraktion; profilvärden. Grundläggande funktioner tillsammans med unika styrkor ska ge oss den hållbarhet vi behöver.

Fårösundstrakten har redan i dag unika styrkor. Om dessa berättas det och berättelsen lockar inte minst besökare sommartid. I vår vision är vi är rädda om dessa styrkor samtidigt som platsen får nya profilvärden vilka tryggar hållbarheten genom att skapa större attraktion för inflyttning och verksamhet.

Vår vision är

Fårösundstrakten tillfredsställer, på ett stabilt och hållbart sätt, alla grundläggande behov som finns för boende, lönsamt arbete och företagande. Det omfattar trygghet, offentlig och kommersiell service samt rimlig praktisk bekvämlighet. Utöver detta utlovas dessutom något extra som får hjärtat att klappa lite fortare hos den som just fått en relation till platsen.

Fårösundstrakten berättas om som platsen där gammal som ung finner mening i livet. Platsen som ger anledning att leva; där man känner att livet är värdefullt.

Detta stärks redan av initiativ som Tillsammans på norr, Kuno, Idrottsföreningen, Fårö Framtid, Båtklubben, Sockenföreningen, Kyrkan, Röda Korset, SPF och PRO med flera. En annan faktor som bidrar är även alla samarbeten mellan små företag och det utbredda mångsyssleriet.

Fårösundstraktens meningsfullhet ger livskvalitet i ordets rätta bemärkelse. Det har blivit platsen som gett hälsan ett ansikte. Det har dels skett genom liv i samklang med hav och skön natur. Det har allra mest skett genom den mänskliga kulturen som vuxit fram. Den som präglas av ord som empati, vänlighet, hjälpsamhet, samarbete, delaktighet, ansvarstagande, kreativitet, möjlighet, jämställdhet och frihet från dominans, fysisk rörlighet och motion, framtidstro, tillit och trygghet och respekt för varandra. Det är människorna och deras väl och ve som är i fokus. Att människor är vid god hälsa, att det är jämställt och jämlikt. Det finns tillit i samhället, och vi drar åt samma håll; en social sammanhållning. Här har Fårösundstrakten arbetat hårt och lyckats.

I visionen ser vi även att Fårösundstrakten är känt som en modern och framåtseende plats som ligger i framkant med hållbar teknik och innovativa lösningar för energi och livsmedelsförsörjning. Det talas även mer om det centrum för kulturutveckling inom media, skrivande och musik som vuxit fram.

Insatsplan

Vi har många utvecklingsaktörer i Fårösundstrakten. Ett trettiotal av dessa har på olika sätt deltagit i arbetet med Fårösundstraktens LUP. En uttalad strategi är att genom kommunikation samla hela trakten för att nå uppsluttning mot en gemensam övergripande vision och målsättning.

I denna första LUP listar vi en rad prioriterade projekt som genomförs av de aktörer som deltagit i LUP-arbetet. Projekten bedöms som realistiska att genomföra av projektägaren inom denna eller nästa LUP-period. Listan av projekt är inte på något sätt komplett men den representerar saker som vi vill belysa som bidragande till att uppnå vår vision. Listan är indelad i kategorier som ger en fingervisning om till vilka värden för traktens attraktivitet som projekten bidrar till. Kategorierna är profil och hygien, samt hårt och mjukt. Mjuka profilvärden är det som är svårast och mest eftertraktansvärt att uppnå, men absolut inte det enda som är viktigt.

Aktörerna som deltagit i LUP-arbetet är:

Ar forskningsstation
Besöksnod norr (grupp inom FU)
Boende och byggruppen (grupp inom FU)
Bro/Färja (grupp inom FU)
Bunge fiber
Bunge skifteslag
Bunge sockenförening
Bunge vägsamfällighetsförening
Bunge-Rute-Fleringe församling
Bungeaur hembygdsförening
Fårö Fårösunds Företagarföreningen
Fårö Rute Forssa hushållningsgille
Fårösunds båtklubb
Fårösunds sportfiskeklubb
Föreningen Kulturhistoriska Museet i Bunge
Idrott och fritidsgruppen (FGoIK representanter inom FU)
KA3 IF
KA3 kamratförening
KA3 skytteförening
KUNO
LRF Rute-Bunge-Fleringe
Marknadsgruppen (grupp inom FU)
Nätverket Tillsammans på norr
PRO Bunge
Röda korset + kupan
Sjöräddningen
Skolgruppen (grupp inom FU)
Skolrådet
SPF Norrkretsen

Prioriterade insatser

Verka för ett närmare samarbete inom besöksnäringen inom Fårösundstrakten och samarbeten med våra norra grannsocknar. Genom besöksnod norr.

Ägare: Bungemuseet

Värde: Profil Mjukt Hårt

Verka för en kartläggning av kompetensbehov tas fram, vilka jobb som finns och vilka kompetenser som söks.

Ägare: Företagarföreningen.

Värde: Hygien och Profil, Hårt och Mjukt

Verka för vår profil runt hälsa och friskvård för alla åldrar genom tydligare information av vilka möjligheter som finns

Ägare: Idrottsfören.

Värde: Profil, Hårt och Mjukt

Behjälpliga i att med anpassad information för utvalda målgrupper ta fram kampanjer för att attrahera fler att bosätta sig i Fårösundstrakten

Ägare: Fårösunds utv.

Värde: Profil, Hårt och Mjukt

Hålla regelbundna offentliga möten c:a 3 ggr per år tillsammans med traktens föreningar, för att inspirera. Föreningarna berättar om vad som planeras och vad är klart. Från tid till annan bjuds gästtalare in från andra delar av Sverige.

Ägare: Fårösunds utv.

Värde: Hygien och Profil, Hårt och Mjukt

Hålla regelbundna möten för samverkan mellan föreningar c:a 1 gång per månad, i syfte att kommunicera kring utveckling av Fårösundstrakten.

Ägare: Fårösunds utv.

Värde:

Skapa en gemensam aktivitetsagenda för Fårösundstrakten vad händer under våren, sommaren, hösten vintern. Våra högtider Jul, påsk, nationaldagen, midsommar, valborg.

Ägare: Fårösunds utv.

Värde:

Vår totala idé- och aktivitetslista från våra samtliga möten:

Platsvarumärkesarbete med definition, vision, målanalys samt kommunikation internt i trakten.

En nödvändig målgrupp är unga vuxna.

Regelbundna möten varje månad för samvaro och information. Olika föreningar ansvararar varje gång.

Vid bygge av hyreshus på attraktiv mark i Fårösund önskas en demokratisk process med inflytande i frågan hos Region och Gotlandshem.

Skapa attraktivt äldreboende exempelvis ett servicehus och ett 55+boende med stor vinterträdgård. Typ "boviera".

En bra användning av det vackra strandområdet kring återvinningsstationen. (Konkretisera och dela)

Strandområdet väster om kalkugnen snyggas upp. Gör något trevligt.

En enkel strandpromenad/stig mellan Kronhaga och lanthamnen

En enkel strandpromenad/stig från Stux stadar ut mot Bungenäs

Integrera Folkhögskolan i samhället (Konkretisera och dela)

Vi har en distansarbetsprofil, med arrangemang för reell social samvaro och erfarenhetsutbyte

Informera om vår starka infrastruktur för IT. För att kunna locka IT företag

Ytterligare nyttjande och uppfräschning av badhusparken

Få bort "vi och dom" (konkretisera och dela)

Fårösund fräschas upp. Ex. Parker. Regionen om allmänningar och kommunalt stråk. (Konkretisera och dela)

Återetablera vårdcentralen. Läkare/distriktssjuksköterska/tandläkare

Upprätthålla kontakt med politiker angående Fårösundstrakten kring bland annat vård, skola och omsorg

Återetablera biblioteket

Återskapa Bungevikens badplats till en attraktiv badplats

Förstärk Fårösunds båtprofil. Norra Gotlands båtcentrum.

Utveckla Fårösundstraktens filmprofil.

Förstärk Fårösundstraktens hälsoprofil

Stötta Folkhögskolans specialisering på kreativa linjer

Stötta och påskynda övergången till el-drift av Fåröfärjan

Uppdatera den fördjupade översiktsplanen för Fårösund. Förstärk Fårösunds karaktär. Bestäm användningen av området norr om lanthamnen.

Anordna städdag för allmänna platser, gärna mitt i sommaren så att deltidsboende kan vara med.

Anordna utbildningar i marknadsföring och formgivning anpassad till vårt platsvarumärke

Ta fram inspirerande förebilder i text och bild

Bättre samordning mellan företagen angående, öppettider, profil och annat

Arbetsgrupp i skolan. Involvera skolan i utvecklingsarbetet för Fårösund.

Ansiktslyftning för båtklubben

Skolan, göra den mer attraktiv för att få hit elever

Solnedgångar på Broa

Stötta sundsimmet

Utveckla Fårösunds marknad att bli mer Gotland

Håll fram, nyttja och stötta flygplatsen och flygmuseet

Utveckla dykning med lokal profil. Fokus på Marinbiologi, Marinhistoria, Drop off vid Digerhuvud

Etablera hälso-SPA i anslutning till GIC

Restaurera tennisbanan och boulebanan vid färjeläget

Årlig seglarskola. Upplevelseturism med profil i samklang med sundet.

Årlig skut och tall-ship-träff i sundet, gärna på marknadsdagen/Fårösundsdagen

Återstarta provgute

Förstärk Fårösundstraktens cyklingsprofil, fler och mer kustnära leder, kanske service med luft och verktyg

Exklusiva guidade utflykter till Bungeör

Stillsam värdig guidad sälsafari med fokus på både sälarna, naturen och historien i sundet

Roddbåts- och kanotuthyrning i lanthamnen

Skapa flera möjligheter för att sälja närproducerade produkter, kött, fisk grönsaker

Fortsätt följa utvecklingen kring möjligheten till lokal elproduktionsanläggning med batteribank. Täcka både samhällets, elfärjors och ev flygfältets behov.

Fåröfärjan har ett platsbokningssystem för turister och ett utökat och uppstyrt förturssystem har gjort väntan i Fårösund till en trevlig paus på resan.

Digitalt stöd för hälsa, utökad service på trygghetspunkt

Digitalt stöd för utbildning, ökad kompetens i skolan utan fler lärare

Intervjuer med företagare och nätverk

LEA Lokalekonomisk analys med hjälp av statistiska centralbyrån, likt Lärbros

Samarbete med Uppsala universitet, Campus Gotland

Undersök hur andra orter lockar inflyttare

Etablera kontakter hos Regionen

Omvandla UNG till vår organisation

Kontakter med Leader, övrigt stat och EU

Etablera kontakter med GUBIS

Dokument

Report abuse